Jag var stark och berättade för mina vänner om den ätstörning (bulimi) jag haft, eller som jag fortfarande redan har fast mestadels i mina tankar. Dock ljög jag när jag sa att jag var helt frisk... Att bli frisk från tankar som tar upp 50 % av ens tankemönster kommer nog ta flera år att få bort.

Att ha en ätstörning är inget som ploppar upp i skallen och en bulimiker börjar inte med att helst plötsligt spy hel okontrollerat. Det är kontrollen man vill ha och det är den man får efter ett tag av vilja och motivation.

Ja, jag vill bli frisk men jag vill samtidigt bli smal och kunna känna mig nöjd med mig själv. Jag har grymt bra självförtroende så jag vill inte höra att det är det jag ska jobba på. Jag vet vad jag vill, kan och har men samtidigt vet jag vad jag saknar som skulle göra att jag mådde mycket bättre personligen. 

Ner i vikt ska jag, utan bulimi!! *
FRISKA TAG!